Ja, man kan åldras med värdighet och man kan åldras illa. Morfar åldras illa och det fort. Sedan förra året har han successivt blivit sämre. Igår märkte jag en markant skillnad på honom i jämförelse med i fredags. Ingenting stämde för gubben. Aggressiv och tok förvirrad. Mormor bad om hjälp när jag var där och jag berätta vart hon skulle vända sig men hon ville inte. En timme hann jag knapp vara hemma förrän hon ringde "nu ligger han i ambulansen". Han hade varit så desorienterad att hon inte visste vad hon skulle ta sig till. Efter timmar på akuten lades han äntligen in.

Idag var han till en början någorlunda klar när vi kom men ganska snabb snurrade det till sig igen. Jobbigt att se honom men annorlunda ansiktsuttryck och mormor med sitt lidande ansikte.

Ja, inte så mycket att göra åt. Bara att låta tiden utvisa vad som händer. Mormor har i alla fall involverat kommunen osv. Jag är så oerhört glad att jag ordna denna kontakt åt mormor för någon månad sedan för oj vad hon har utnyttjat den på rätt sätt. *Stolt*

Nej, nu blir det vila. Knä i högläge. Åter till jobbet imorgon.