Ibland får man att veta att man lever när man avverkar ett arbetspass på mitt jobb. Idag var en sådan dag. Sparsam frukost hann nästan ned i magen innan "kaoset" brakade lös. Kände mig som en skållad råtta en bra stund (pröva resten av dagen). När jag gick hem kände jag ändå att jag gjort det jag skulle och lyckades "knyta ihop säcken". Det kändes som en omöjlighet vid 11-tiden kan jag lova. Dagens lunch innebar att man svalde filmjölken samtidigt som man hällde upp den.
Blev optikerbesök med min morbror efter jobbet och sedan åkte vi förbi och kollade läget med morfar. Han är så sött gubben utan sina löständer. Överkäken är helt ihop sjunken. Han ser så oerhört snäll ut på nåt sätt utan sina löständer, så vida han inte drömmer mardrömmar och vaknar är desorienterad för då ser han riktig ond ut.
Ska fortsätta kvällen i soffan. Slocknade en stund förut ut i den så nu håller jag mig sittande.
Trevlig kväll!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar