onsdag 20 juli 2011

Bristningsgränsen

Idag nuddades den redan innan jag klev in på avdelningen. Att somna någon gång efter kl 2 i natt och sedan hinna vakna två gånger med hjärtklappning pga mardrömmar innan klockan ringde halv 6 är inte nyttigt någonstans.
När jag mötte A i omklädningsrummet och klaga på min sömn och sedan säger att jag gissar att till råga på allt ger jag fan på att en "sjuksyrra" är sjuk så jag måste ha grupp. A titta lite ledsamt på mig och sa "Ja, U ringde sig sjuk igår kväll". Då var det jävligt nära att fördämningarna brast och tårarna bara spruta ut. Men jag lyckades hålla dem inne. Sedan under rapporten var de på väg fram igen men jag orka hålla dem kvar.
Att vara soctant när man är trött är okej, men ansvara för människoliv inte lika underhållande. Men humöret vända som tur var efter en stund, gissar att det var då övertröttheten slog in.
Jag log stort när en patient sa till mig att jag såg pigg och fräsch ut när jag egentligen kände mig som utsketet äppelmos. 

Har powernappat en stund här hemma. Sedan har jag och gubben hunnit med en tur till Forshaga och köpt en "ny" bil till gubben.

Underbart men sovmorgon imorgon vill jag lova.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar