Tårdroppar

"kick-off" med jobbet idag. Förmiddag inomhus och eftermiddag utomhus. En bra dag helt klart. Hade dock lite svårt med koncentrationen på förmiddagen, blev lite kaos i huvudet när psykologen jag träffade efter ha blivit "antastad" på jobbet var med och föreläste. Men en bra dag i det stora hela. Tur med vädret hade vi också.

På vägen hem svängde jag förbi mormor då mamma skulle komma dit. Som bonus var även svägerskan och barnen med. Stora killen har blivit riktigt pratsam (man förstår dock kanske bara 20 % max) och lillen jollrar mer och mer han också. Så himla kul å umgås med dem. Som sig bör somnade lillen hos faster (slår aldrig fel, kallades sovplatsen av svägerskan idag och sist sa brorsan "bra att du kom han behöver sova"). Himla mysigt å gå å vyssa på han tills han somnar.

När jag åkte hem från mormor gråt jag en skvätt i bilen. Vet inte riktigt vad som hände egentligen. Mormor sa en sak som gjorde mig lite ledsen då mamma sa exakt samma sak för någon veckan sedan och även då blev jag illa berörd. En öm tå helt klart. Troligen var det den utlösande faktorn idag.

Frånvaro

Lusten att blogga finns inte varje dag och när den finns, finns nån anledning till att inte skriva. Ofta för det inte händer nåt som är värt att skriva om.
Är rätt depp. Men förhoppningsvis vänder det snart.

Ska svida om och hämta mormor på sjukan. Hon har fått nya läkemedel insatta.
En sak förundrar mig. Hon låg inne förra veckan med ny flimmer episod. Då satte man in en tablett samt kallade tillbaka henne för insättande av en ny tablett igår. Nu när vi prata berätta hon att den hon fick förra veckan ska hon inte ha längre utan bara den nya. Nu till den stora funderingen. Varför skriver man ut 300pack om den skall sättas ut om en vecka om den nya tabletten funkar?

Lite av varje

Tänker så många gånger att jag ska kika in och dela med mig av livet men så kommer något emellan.

Idag startade jag dagen med att hämta hem mormor från sjukan. Därefter ett besök hos farmor och slutligen morfar.
Riktigt kul att besöka morfar idag, han blev genuint glad. Va längesedan man fick se han riktiga leende. Dock va han förvirrad men vad gör det.

Vardagsrummet i lägenheten blev klart i söndags. Hallen påbörjades i tisdags (igår).
Köket vi köpt är nu klart att hämtas. Dock har vi inte monterat ned vårt ännu. Jag gillar å riva saker så de ser jag fram emot =)

Väntar på ny besiktning av badrummet. 

I övrig funderar jag mycket. Ibland lite för mycket. Jaja, de blir va de blir.

Nattbabbel

Har lite dålig motivation som jag nämnt tidigare vad det gäller uppdatering här.

För att hålla er informerade om badrummet så skriver jag en truddelut här på morgonsidan i väntan på avlösande kollegor (vilket dröjer någon timme).

Vad det gäller badrummet så lyckades de inte heller denna gång *suck* Mitt tålamod är inte vad det borde när jag är på jobbet, känner mig alltid grinig allt pga detta jävla badrum. Hemma försöker jag vara den "starka" men på jobbet blir jag grinig.
En kollega sa till mig häromdagen en sak som jag tyckte va fint sagt på ett sätt nämligen; Det har synts att du inte mått bra men jag är glad att du inte tar ut det på oss kollegor. Det va gött att höra att man inte är otrevlig, ni som jobbar med mig får gärna vara uppriktigt och säga till mig om jag är det. För jag känner mig som en ragatta inombords när jag är på jobbet stundtals.

Denna våren har det varit alldeles för mycket helt enkelt. Igår vaknade jag av att jag grinade. Drömde att jag var på jobbet och en pat var på väg att sno en rullstol och när jag blev lite arg och sa till så kontarade pats dotter med; "Säger bara en sak, övergrepp. Det kommer vi säga att du utsätt mamma för." Varpå jag skrek hopplöst Men för i helvete och gick därifrån. Men chefen blick i ryggen. Ältade under drömmens gång. Nu orkar jag fan inte mer, nu får de vara nog. Man kan inte ta hur mycket skit som helst. Och började grina. Det var mitt fina uppvaknade.

Som sagt har varit mycket, incident på jobbet som följt med hem, sjuk mormor, sjuk morfar, godmanskap och detta jävla badrum.
Jag räknar ned till semester vill jag lova! Badrummet må bestå men tid att rå om mig själv, sambo å övrig lägenhet finns. Tid att bara va.

Blev ett längre inlägg än jag tänkt. Helt osammanhängade, inte alls vad som va tänkt. Tanken var att berätta att firman fortfarande inte kan göra rätt för sig, men pengar vill de ha. Nu vill de ha den summa som återstår efter att man dragit av vad det kostar att reparera deras skador...
Vilket vi givetvis måste ta reda på själva.

Svängningar

Här går de minnsann snabbt i svängarna. Mormor åkte återigen in akut i tisdags med bröstsmärta, eller flimmer som hon sa när hon ringde. Inlades på avdelningen där jag jobbar. Uppe på avdelningen syndes en sinusrytm. Hemgång imorgon tänkte min hjärna. Ack så fel!
Diagnosen blev hjärtinfarkt. Dessutom såg man att hennes ena klaff blivit förträngd ganska fort och man talade om att en klaffbyte troligen behövde göra och lika så en bypass operation. Likblek mormor i chock. Lättförvirrad Linda. Var ju bara flimmer? Eller?
Mycket oro i ungefär ett dygn. Dålig nattsömn och mycket funderingar.
Det var i onsdags det. Idag är det fredag. Mormor är hemma i huset igen. Konservativ behandling. Uppföljning om ett år. Vad hände kan man undra. Först skrämma slag på lilla mormodern och sedan "ingenting".
Mormors kommentar när jag sa att "Ja, då blir det uppföljning om ett år då", "Om jag lever då ja". 
Skrämd har hon blitt. Och visst men all rätt skulle jag tro. Trång i kranskärl vad jag fatta och trång klaff. Låter ju inget vidare i mina arbetsöron i alla fall.

Bomull

Konstigt, man sover ut, går upp och tänker över vad man ska göra på dagen och sedan är det som att man vore inlindad i bomull eller nåt. Hela kroppen känns mosig på nåt sätt.
Återhämtar sig liksom aldrig helt. Men det är väl att man somnar gott men vaknar och ligger och grubblar eller så drömmer man konstigt nätterna igenom.

Ledigheten är över. Imorgon blir det jobbet igen, två pass och sedan ledig i två dagar igen.
Undrar vad man ska hitta på på nyårsafton. Som vanligt är det ingen som vet vad de vill göra ännu. Får se om det blir en lång tråkig kväll i år igen eller om vi kan slå ihop oss med bekantskapskretsen. Hoppas på det senare.

Stod inne i vår förhöjda badrum tidigare idag. På något sätt känner man sig lite som en jätte när lampan som satt ovanför badrumsspegeln är i pannhöjd på en helt plötsligt. Låtsaspappa har 1 cm tillgodo innan han slår i huvudet i dörrkarmen. Han kommer slå i huvudet när kaklet kommer på...

Reklamationsbrev ska skickas ikväll. Ska bara komponera ihop detta.